Tessie-san

Storbarnsavdelningen, syskonkärlek och premiär med vagnen

Godkväll kompisar, hur mår ni?

Här har lugnet lagt sig, tjejerna sover uppe i sitt rum, Harley ligger här bredvid i pappas famn. Vi har tänt ljus och har satt på vårt Johan Falk-marathon på tvn.

Idag var första dagen tillbaka på förskolan för tjejerna efter att de har blivit storasystrar. Kelly ville gärna stanna hemma ett par dagar extra för att mysa med lillebror, så de var hemma måndag och tisdag. Så är det bara idag och imorgon på förskolan, sen tar vi helg igen. Det var Kellys allra första dag på den stora avdelningen idag, så jag tror hon var lite pirrig. Hon känner redan flera av barnen på den avdelningen, men det är nog mest skillnad i att byta pedagoger.
Vi har ju morsat på dem på gården tidigare, men gick in till hennes nya avdelning redan förra veckan för att hälsa ordentligt och de visade vart Kellys jackplats var och gick igenom rummen. Tror det här kommer bli toppen för henne!

Belle har varit lite snorig de senaste dagarna, och trots att hon var pigg och glad och sprang runt och lekte hemma imorse, så var hon lite för snorig för att få gå iväg till förskolan tyckte jag. Hon fick stanna hemma en extra dag med oss. Önskar att fler föräldrar tänkte så, då kanske vi skulle slippa att alla sjukdomar bara går runt runt.

Kelly pussade hejdå till Harley och vinkade glatt till oss andra – så gick hon och JP iväg till förskolan.

 

 

Även Belle passade på att Harley-mysa lite.
Hon är så himla go mot honom och vill gärna vara nära och klappa, ge nappen och kittla honom under fötterna ♡

Nu när hon varit lite snorig vill vi ju dock begränsa snoriga pussar och för mycket bacillöverföring, men det är en balansgång där. Vi vill ju inte avvisa henne när hon kommer fram, snarare tvärtom – vi vill ju uppmuntra till att ge honom kärlek och uppmärksamhet för att inte orsaka någon avundsjuka i onödan.

Tycker det går bra hittills. Titta bara här. Hon är endast 1 år och 4 månader – och visar redan en så stor omtanke och kärlek till sin lillebror ♡

 

Min älskade stora lilla tjej. Det kan inte vara lätt att helt plötsligt inte vara minstingen i familjen längre, men hon tar det hela med ro – och så länge hon får vara med och fixa och dona med lillebror så är hon nöjd.

Här ville hon sitta i sin nya bäddfåtölj imorse och äta frukost ♡

 

På eftermiddagen klädde vi alla på oss för att gå iväg och hämta hem Kelly från förskolan.
Min och Harleys premiärtur ute på promenad sedan han föddes för 6 dagar sedan. Han sov igenom hela biten ♡

 

Mitt snitt gör fortfarande ont och jag äter smärtstillande kontinuerligt. Jag drog därför bara vagnen när det inte var uppförsbacke, resten fick JP köra. Jag får varken bära eller dra för tungt innan jag läkt. Jag trodde bara det var för 6 veckor framåt, men läkaren sa att jag måste hålla mig i minst 3 månader för att inte riskera att snittet tar skada.

 

Imorgon ska vi på ”återbesök” med Harley, fast inte på sjukhuset utan på BVC.
Ska bli spännande att se om han gått upp det han gick ner efter födseln. Jag tror och hoppas på det, för han äter hur bra som helst. Vi har kört 100% amning, det rann till rejält redan första dagen hemma från BB, det gick inte lika snabbt med tjejerna som jag minns det? Hoppas det får hålla i sig så ♡

Hoppas ni har en fin kväll! Vi hörs mer imorgon. KRAM

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Lisa

    Vi är noga med att hålla vår lilla tjej hemma minst 48 timmar vid magsjuka och givetvis i övrigt om allmäntillståndet är påverkat. Tyvärr är det svårt att motivera sig att hålla henne hemma om hon bara är snorig. Sambon vabbade 2 dagar nyligen. Det innebar en förlust på 3 500 kr för oss. Det svider tyvärr lite för mycket. Önskar att det inte hade behövt vara så. Och vi är nog tyvärr inte ensamma om att ha det så.

    1. tessiesan

      Lisa- Nä, jag förstår det och jag håller med. Lite snor är oundvikligt den här årstiden, men nu var det lite för mycket snor för att jag skulle tycka det var okej.
      Jag försöker tänka på om jag skulle uppskatta ett lika snorigt barn på förskolan när jag kom och hämtade mina barn, och nu när vi har en pytteliten hemma är man extra noga med att inte dra in baciller.
      Att man förlorar inkomst pga vab är jag helt med på, men om man lämnar för tidigt eller lämnar även om de är sjuka för att man ”inte kan vara borta från jobbet” så kommer ju barnet smitta något annat barn, som i sin tur smittar något annat barn – vars föräldrar måste vabba, sen dröjer det inte länge innan sitt eget barn blir smittad av någonting nytt för att alla föräldrar tänker så och då är det dags för vab igen.

    2. Cissi

      Men om man förlorar så mycket som 3.500kr på endast 2dgr så har ni nog glömt att anmäla vab ? Anmäl till försäkringskassan så får ni ju ut närmare 80% av den förlorade lönen. Väl ? Längesedan jag vabade dock.

    1. tessiesan

      Ida- Tack! Ja, det blir bättre för varje dag som går. Snart kommer jag ha glömt bort allt det här onda igen 🙂

  2. Mammatill4

    Underbart! Har 18 månader mellan mina äldsta och det var också underbart och se relationen mellan de 2 från första början! Snittades för tredje gången i augusti och det är först nu som jag får börja träna magmusklerna. Var försiktig. Det är lätt att glömma när man sedan börjar må bra.

    1. tessiesan

      Mammatill4- Visst är det underbart? <3
      Oj, så lång tid? Jag är inte så jätteintresserad av träning dock, gillar mer långa promenader och kanske små korta yogapass, men ska absolut vara försiktig. Vet att man lätt glömmer bort det när den värsta smärtan är över. Kram!

stats